Det kanske låter egoistiskt, men är det inte så? Att om jag jääätte gärna vill ha någonting, men får reda på att en bekant, en kompis eller någon annan får det först, så svider det litegrann inom en. Som exempel om jag jätte gärna vill dem där skorna, och min vän vet om det, så går hon och köper dem till sig själv? Är inte sånt retligt?
Nu är det ju så att jag syftar egentligen på något annat, men tanken är det samma. Jag har svårt att glädja mig i andras lycka, när jag själv har olycka om man säger så. Speciellt när den personen inte förtjänar lyckan i sig!

Ja rörigt är det! Men ska nog förklara mig vid ett annat tillfälle!
Puss på er!