SmakarSomSocker

Direktlänk till inlägg 12 december 2011

Mitt gamla vanliga liv!

Av Emelie Carlsson - 12 december 2011 00:21

Asså det var först igår som jag verkligen kunde sätta fingret på det... med hjälp av min goda vän Nathalie Nilsson!... Den STORA förändringen...


Jag är totalt förändrad sen min syster dog... jag kan nämna ett flertal saker som jag "gör" annorlunda nu, än för 2 år sen! Jag har blivit nonchalant, kall och hård. Jag bryr mig inte särskillt mycket om någon, eller något... inte heller mig själv, och vad som är bra eller dåligt med det jag gör! Jag är inte rädd för något, och är allmänt.... ja... TOM?! Ett skal....

   Frågan är om detta är bra eller dåligt?! HAHA! Det första jag tänkte när jag skrev just det var "Jag bryr mig inte".... Och det gör jag egentligen inte heller... Men brukar ta mig en tankeställare ibland.

   Nu för tiden är det svårare att såra mig, göra mig arg eller ledsen. Jag liksom nonchalerar personer som inte passar mig... MEN om någon lyckas komma förbi mitt hårda skal så är jag jätte sårbar!


Alla har vi våra svaga punkter, och min är helt klart min syster... Jag har fortfarande inte sörjt min syster egentligen... Jag är mest arg på henne... För hon visste att jag inte skulle klara mig utan henne... Jag har också funderat på en annan sak! Jag sa alltid det till mamma när Linda va sjuk... att om hon lämnar mig så kommer jag följa efter... och nu förstår jag, att det var precis det jag gjorde! Jag dog... inombords! Och kvar finns krossat materia och ett skal... just så känner jag...

   Den enda gången jag känner mig som människa är när jag tänker på mina och Lindas minnen ihop... då minns jag bra saker! Och då blir jag oftast ledsen... och det är ju en mänsklig känsla! Men känslor är oxå jobbiga, och därför föredar jag att undvika dem!

   JA, jag har sagt det förr... men ALLT jag gör påminner mig om min syster. HAde hon några fina kläder så ville jag ha likadana, och vise versa. Det var liksom jag och hon mot världen! Ialla fall från min sida! Sen jag va liten har det alltid varit henne!... henne jag ville vara med och såg upp till! Hon var min idol, min hjälte och hela hennes liv var som en stor kunskapskanal! Hon var en bra förebild, och är fortfarande. Skillnaden är nu att jag inte kan få några råd längre. Jag har ingen att stötta mig emot, och ingen att dela med mig av roliga och tråkiga nyheter med..


HAHA nu sitter jag här och lipar... kanske att det finns en gnutta liv i mitt hjärta? Hjälper dock inte att jag sitter och lyssnar på "Ken Ring"s låt - "Ber en Bön".... Den passar ju in på min syster precis som att den e gjord för henne!


Nej nu får det vara bra....

 
 
Ingen bild

Archangel

12 december 2011 01:29

Jag må vara en okänd människa och totalt oinsatt i just din situation, men att kasta känslor åt sidan är jag någorlunda expert på, Gjort det i större delen av mitt liv. Jag vet vad det för med sig att inte sörja, jag har förlorat farfar,mormor,morfar och en person som var som min syster, sista i en tragisk olycka. Jag sörjde inte någon av dem för som du säger, det var lättare att bara stänga ner. Och tro mig när jag säger detta, det blir bara svårare att ta tag i det senare. Inte för att jag mådde bra innan något av detta hände men att inte sörja något var nog ett av de största misstagen jag har gjort. Jag har än idag inte orkat ta tag i det och ändå är det många år sedan jag förlorade den sista. Så helt enkelt är mitt råd till dig att tillåta dig själv att känna även om det kommer göra ont, prata med någon även om det kommer vara tyst dem första gångerna. det är lätt för mig att sitta här och säga till dig vad du bör göra det vet jag också, men från en person som totalvägrar att öppna sig och knappt vill somna för jag inte orkar gå upp på morgonen, det är inget du vill uppleva resten av ditt liv.

Emelie Carlsson

14 december 2011 00:49

Tack.... men då ser jag bara det som så, att då vet jag vad jag har att vänta! För kan inte släppa ut mina känslor på "beställning". Min syster gick bort 2sep 2010. Så det har gått lite mer än ett år! Min syster stod mig väldigt nära! Hon var som mig själv, min spegelbild! Hon fanns alltid där, och hon stod mig nog närmre än NÅGON annan i världen faktiskt!...
Men tack för att du delade en bit av din historia! Och jag hoppas att du lyckas reda ut ditt också!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Emelie Carlsson - 28 maj 2013 20:10

Det vet jag nu... !!!

Av Emelie Carlsson - 30 april 2013 22:49

Jag tänker fatta mig kort! Den va bra, men jag tyckte den slutade dåligt... Den va lite seg i början, men snart så kom den igång och vi fick se lite action. Och i vanlig Tony Stark anda så va han, precis som vanligt, lika charmig, busig, rolig, ka...

Av Emelie Carlsson - 28 april 2013 13:48

Jag minns att jag under min graviditet var "orolig" för att bli uttråkad, eller känna att jag hade mycket dötid. Men jag har blivit snäppet visare nu när min dotter ligger här i min famn. Dem få stunderna jag faktiskt KAN lägga henne ifrån mig, dem s...

Av Emelie Carlsson - 22 april 2013 14:56

Har haft fullt upp det senaste då våran efterlängtade prinsessa äntligen kommit till världen! 12/4 valde hon att titta fram, 4 dagar "för tidigt". Underbart tyckte jag, eftersom jag va så less på att vara gravid! Såhär i efterhand MÅSTE jag ju hålla ...

Av Emelie Carlsson - 8 april 2013 01:09

Jag kan inte sovaaaa =(. Jag har visserligen inga tider att passa, men det är så jävla jobbigt när man inte somnar som man ska! Jag går upp i tid även om jag sover dåligt, så jag vänder liksom inte på dygnet. Problemet är snarare att jag går runt en ...

Ovido - Quiz & Flashcards